I bilder av handskuret kakel låter jag betraktaren stiga rakt in delar av mitt liv. Genom självporträtt ställer jag frågor om identitet och existens. Förutom mitt eget ansikte använder jag mig av samtida vardagsikoner tillsammans med traditionella attribut och symboler från ikonmåleri, alkemi och mytologi. Jag tycker om att berätta och använder mig gärna av humor för att förmedla allvarliga ämnen. Ofta ser jag saker i svart och vitt. Att förenkla och se saker för vad de verkligen är. Detaljer kan antingen vara triviala eller avgörande. Mina förenklingar sätter jag i system i  form av upprepningar, moduler eller mönster.